Chiloschista pusilla var. orange

Chiloschista pusilla var. orange är en form av arten Chiloschista pusilla, en epifytisk miniatyrorkidé som beskrevs av Schlechter 1919. Arten förekommer i Kina, Sri Lanka, Malaysia och Vietnam, på trädgrenar i fuktiga områden på 300–1 500 meters höjd. Växten består främst av ett knippe platta rötter på en mycket kort central stam. Bladen kommer säsongsvis, är små och oansenliga och faller vanligtvis av före blomningen. Fotosyntesen sker genom rötterna, inte genom ett permanent bladverk.

Blommorna är små, doftande och skålformade, cirka 0,75 cm stora. På en hängande blomstängel på upp till 15 cm kommer några blommor, vanligtvis på våren mellan mars och juni. Den här varieteten utmärker sig genom sin orange färg. Basen på kronbladen och foderbladen har ett ulligt utseende; kolumnen är kort och läppen har fina detaljer som syns bäst på nära håll. Det är inte en växt som främst uppskattas för bladen, utan för rötterna och de små, doftande blommorna.

Filtrerat eller diffust ljus är lämpligt, inte starkt direkt solljus. En ljus plats med luftcirkulation hjälper rötterna att torka efter vattning. Medelvarma till varma temperaturer passar bra vid odling inomhus; en liten skillnad mellan dag och natt är fördelaktig. Hög luftfuktighet hjälper, men måste kombineras med ventilation. Stillastående luft och vatten som inte torkar på rötterna orsakar problem.

Den odlas inte i en vanlig kruka. Att montera den på en barkplatta eller på en träbit med relativt slät struktur är det korrekta sättet att odla den. Arten reagerar dåligt på flytt och på att lossas från sitt underlag; när den väl är ordentligt fäst bör den lämnas på sin plats. Omplantering eller flytt bör endast göras om det är absolut nödvändigt, helst när nya rötter visar sig och kan fästa vid underlaget igen.

Vattna ofta under tillväxtperioden, så att rötterna blir ordentligt blöta och sedan hinner torka på ytan mellan vattningarna. Låt inte rötterna vara snustorra i flera dagar, men håll dem inte heller ständigt blöta utan luftcirkulation. På vintern, när ljuset minskar, kan du öka intervallet mellan vattningarna något utan att ge växten en strikt viloperiod. Under aktiv tillväxt gödslar du mycket svagt efter vattning med orkidégödsel.

Om växten stannar i utvecklingen bör du kontrollera ljuset, ventilationen och om rötterna torkar ordentligt efter vattning. Mjuka, mörkfärgade rötter eller rötter med sur lukt tyder på för mycket fukt och för lite luft. Säsongsbladen som faller före blomningen är i sig inget tecken på sjukdom hos denna art.